Belgien Opinionsmätningar, väljarbarometer och aktuella opinionssiffror

Belgien kämpar för närvarande med stigande levnadskostnader: Den årliga inflationstakten klättrade i maj 2026 till 4,08 procent, den högsta nivån sedan januari 2025. Drivande krafter är framför allt höjda energipriser samt högre utgifter för boende, driftskostnader och transport. Samtidigt saktar den ekonomiska tillväxten ner, primärt på grund av en svagare privat konsumtionskraft. Orsaken är ett ihållande högt budgetunderskott, som 2025 nådde 5,2 % av BNP och även 2026 förblir kritiskt. Regeringen utformade i november 2025 ett omfattande sparprogram för 2026, som omfattar pensionsreformer, återintegrering av långtidssjukskrivna på arbetsmarknaden och justeringar av mervärdesskatten på vissa produkter. Men situationen förvärras: Finansminister Vincent Van Peteghem varnade nyligen för att ytterligare 7 miljarder euro måste hittas genom besparingar eller ökade intäkter fram till 2029 för att stabilisera budgeten.

Belgien skärper sin migrationspolitik drastiskt, vilket leder till en tydlig minskning av asylansökningar. Regeringen under premiärminister Bart De Wever och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt satsar på den ”strängaste migrationspolitiken någonsin”, som från sommaren 2025 även inkluderar gränskontroller för att begränsa illegal migration. Trots sjunkande siffror kvarstår ”mottagningskrisen”: Tusentals asylsökande är hemlösa, då regeringen ignorerar domstolsbeslut om boende. För närvarande skapar dessutom en dom mot en före detta parlamentsledamot för migrationskritisk ”hatretorik” debatter om yttrandefrihet och identitet.

Belgien förstärker sin geopolitiska position med betydande försvarsinvesteringar. Nyligen, den 29 maj 2026, säkrade landet ett EU-låneavtal på 8,34 miljarder euro för att modernisera sin försvarsindustri och militära utrustning, inklusive luftvärnsrobotar och drönare. Denna åtgärd, initierad genom EU-programmet SAFE, speglar Belgiens strategiska omorientering: ett avsteg från en rent EU-centrerad utrikespolitik mot mer nationell suveränitet och förstärkt europeiskt säkerhetssamarbete. Internt utmanar ökande spänningar mellan flamländare och frankofoner den politiska enheten, vilket ställer regeringen inför nya prövningar.

Belgien navigerar genom turbulenta politiska vatten: Den federala ”Arizona-koalitionen” under premiärminister Bart De Wever, i ämbetet sedan februari 2025, möter nationella strejker och protester mot sina ambitiösa spar- och reformplaner. Parallellt råder ett oöverträffat politiskt vakuum i huvudstadsregionen Bryssel: Sedan över 600 dagar agerar regionen utan vald regering, ett sorgligt världsrekord i fredstid. Denna försumlighet beror på det extremt fragmenterade politiska landskapet och djupa språkliga samt ideologiska klyftor, som omöjliggör en regeringsbildning i regionala parlamentet och förlamar metropolens handlingsförmåga.

Belgien genomför en anmärkningsvärd vändning i sin energipolitik: Regeringen stoppar avvecklingen av alla kärnkraftverk och förhandlar om deras statliga övertagande från energikoncernen Engie. Detta markerar ett avsteg från den 2003 beslutade kärnkraftsavvecklingen. Premiärminister Bart De Wever driver på detta steg för att säkerställa en säker, prisvärd och fossiloberoende energiförsörjning. Omorienteringen svarar på Belgiens ökande beroende av elimport, orsakat av den gradvisa nedmonteringen av kärnkraftskapaciteten och volatiliteten hos förnybar energi. Förhandlingarna ska vara avslutade senast oktober 2026, och byggandet av nya kärnkraftverk diskuteras också.

Belgien upplever för närvarande betydande sociala spänningar, närt av omfattande reformer som sätter den sociala freden och generationsrättvisan på prov. Nyligen protesterade tiotusentals medborgare i Bryssel mot regeringens sparåtgärder och pensionsplaner. Den federala ”Arizona-koalitionen” driver igenom en omfattande pensionsreform som gradvis höjer den lagstadgade pensionsåldern och skapar incitament för längre arbetsliv. Dessutom har den tidigare obegränsade arbetslöshetsersättningen begränsats till maximalt två år. Dessa åtgärder syftar till att avlasta statskassan och öka sysselsättningsgraden. Fackföreningar och opposition kritiserar dock vehement den bristande sociala dialogen och ser ett missgynnande av arbetstagare, pensionärer och kvinnor, vilket späder på generationskonflikten ytterligare och hotar den sociala sammanhållningen.

Tusentals belgiska studenter, elever och lärare protesterade den 6 juni i Bryssel mot en planerad höjning av studieavgifterna med 35 % i federationen Vallonien-Bryssel. Från och med läsåret 2026-2027 ska de årliga avgifterna stiga från 835 euro till 1 194 euro. Detta drastiska sparprogram från den regionala regeringen drabbar unga människor hårt, som redan kämpar med stigande levnadskostnader, särskilt för boende. Samtidigt skärps reglerna för studenter från länder utanför EU från och med den 1 juni: De måste nu uppnå minst 60 ECTS-poäng under de första två åren för att inte förlora sin uppehållsrätt. Dessa åtgärder syftar till att förhindra missbruk av studentstatus, men kan dock avskräcka talangfulla internationella studenter.

Belgien upplever en förvärrad bostadsbrist: Antalet bygglov för nya bostäder sjönk i februari 2026 nationellt med 10,9 procent jämfört med föregående månad, i Vallonien till och med med 23,6 procent. Denna nedgång förvärrar den redan ansträngda situationen för familjer och ensamstående föräldrar, som i allt högre grad kämpar för överkomliga bostäder. Den flamländska regeringen svarar visserligen med en plan för 56 000 ytterligare sociala bostäder till 2042, men väntelistorna omfattar redan 215 337 familjer. Politiska kritiker anklagar regeringen för stagnation, medan hyrorna stiger och drömmen om ett eget hem förblir ouppnåelig för många. Trots regionala initiativ för barnomsorg och stabila familjeförmåner, som födelsepremier på upp till 1 395,02 euro i Bryssel, underminerar bostadskrisen många hushålls finansiella stabilitet.

Belgiens pensionärer och äldre generationer står inför djupgående förändringar: I slutet av maj 2026 antog representantkammaren en omstridd pensionsreform. Från och med den 1 januari 2027 hotar ett ”pensionsavdrag” alla som går i förtidspension med mindre än 35 yrkesår och 156 arbetsdagar per år, vilket minskar deras pensionsutbetalningar. Samtidigt införs en ”pensionsbonus” för att belöna längre arbetsliv utöver den lagstadgade pensionsåldern. Dessa åtgärder, som är en del av ett mer omfattande regeringsprogram för systemets finansiella hållbarhet, påverkar även pensionsberäkningen för tjänstemän och avskaffar förtidspensioner för vissa yrkesgrupper. Fackföreningar och vänsterpartier protesterar vehement och aviserar grundlagsprövning, då de anser att reformen är socialt orättvis och särskilt missgynnar deltidsarbetande kvinnor. Dessutom begränsar den nya ”Centenindex”-regeln från juni 2026 den fulla löne- och pensionsindexeringen till 2 000 euro brutto per månad, vilket innebär att högre pensioner endast delvis anpassas till inflationen. Levnadskostnaderna, särskilt för boende och livsmedel, förblir höga 2026, medan hälsobudgeten utsätts för nedskärningar.

Inflationen i Belgien nådde i maj 2026 4,08 %, den högsta nivån sedan januari 2025, och tär massivt på köpkraften. Parallellt stryper regeringen den automatiska löneindexeringen över 4 000 euro i bruttomånadslön och sänker gradvis arbetslöshetsersättningen från 2026. Dessa steg, som är en del av ett omfattande sparprogram för att sanera budgeten och följa EU:s underskottsregler, belastar den breda medelklassen och skapar oro för många hushålls finansiella stabilitet.

Sedan den 1 maj 2026 revolutionerar Belgiens momsreform bokföringen: det tidigare kontokurantkontot ersätts av ett provisionskonto, och återbetalningsansökningar hanteras nu centralt via MyMinfin. Denna omställning tvingar företagare och egenföretagare att omedelbart anpassa sina processer. Parallellt skärps villkoren för den reducerade bolagsskattesatsen på 20 % från och med 2026, inklusive en höjd minimiersättning på 50 000 euro för verkställande direktörer. För fastighetsägare signalerar marknaden fortsatt köpaktivitet trots stigande räntor, driven av investerare och unga köpare. Regeringen försöker stärka konkurrenskraften genom arbetsmarknadsreformer, till exempel genom utökade socialförsäkringsreduktioner för de första fem nyanställningarna från och med juli 2026. Men höga energi- och arbetskostnader fortsätter att dämpa stämningen hos många företag.

Belgien sjönk till fjärde plats i den europeiska rankningen av hbtqi+-rättigheter, ett tydligt tecken på stagnerande framsteg och ökande osäkerhet. Sedan sju år tillbaka ignorerar regeringen ett författningsdomstolsbeslut som kräver rättsligt erkännande av icke-binära personer, vilket lämnar denna grupp i ett rättsligt vakuum. Samtidigt förblir näthat mot hbtqi+-gemenskapen i stort sett ostraffat, trots att aktuella rapporter visar en ökning av homofobt och transfobt våld. Denna politiska passivitet och bristande efterlevnad skapar ett fientligt klimat som massivt påverkar de drabbades dagliga liv, underminerar deras säkerhet och fördröjer den fullständiga jämställdheten. Människor på plats känner hur politikens försummelser urholkar deras rättigheter.

Belgiens parlament har retroaktivt från den 1 januari 2025 antagit en mer attraktiv skatteregim för utlandsexperter, som höjer det skattefria schablonbeloppet till 35 % av bruttoinkomsten och tar bort taket på 90 000 euro. Denna reform syftar till att stärka Belgiens konkurrenskraft när det gäller att attrahera internationella specialister och sänka minimikravet för kvalifikation till 70 000 euro. Men medan högkvalificerad arbetskraft drar nytta av dessa skattefördelar, försvårar andra politiska beslut livet för många invandrare. Avgifterna för medborgarskap steg drastiskt till 1 000 euro, och familjeåterföreningen skärptes med högre inkomstkrav och en höjd minimålder på 21 år för partners. Från sommaren 2025 planerar regeringen dessutom gränskontroller mot irreguljär migration. Dessa divergerande strategier visar Belgiens balansgång mellan ekonomisk öppenhet och en restriktiv migrationspolitik, som direkt präglar vardagen för de olika befolkningsgrupperna.