Nouveau Front populaire
Nya folkfronten
Vänster
-
Ingen partigrupp i EU-parlamentet
24,0
Aktuell valtrend
-4,0 sedan förra valet
±0,0
3-månaders trend
±0,0 under de senaste 3 månaderna
Partikoalition
Parti communiste français
Vänster
La France insoumise
Vänster
Génération·s
Socialdemokratisk
Les Verts
Center-vänster
Parti socialiste
Socialdemokratisk
Konservativ
Social
Marknad
Progressiv
EU-kritisk
EU-vänlig
Nouveau Front populaire (NFP) är en vänster- till vänsterextrem valallians i Frankrike, bildad som en reaktion på högerns framväxt. Den samlar socialister, gröna, kommunister och det vänsterpopulistiska partiet La France Insoumise till ett brett block mot Rassemblement National.
Värderingar och ideologi
Värderingar och ideologi
NFP:s grund vilar på en radikal antifascism och ett strikt avståndstagande från nyliberal ekonomisk politik. Alliansen ser staten som en aktiv aktör för omfördelning och en garant för social rättvisa. Människosynen är kollektivistisk: solidaritet går före individuell konkurrens. Den ideologiska sammanhållningen utgörs av arvet från den historiska folkfronten 1936, kompletterat med modern ekosocialism och en utpräglad sekularism (laicism) som radikalt försvarar separationen mellan kyrka och stat.
Politiska fokusområden
Politiska fokusområden
Agendan syftar till en massiv ökning av statens utgifter, sänkt pensionsålder och en drastisk beskattning av stora förmögenheter. Alliansen vänder sig primärt till arbetstagare, otryggt anställda och ungdomar i storstadsområden och förorter. Miljömässigt kräver blocket en snabb avveckling av fossila bränslen, kombinerat med social kompensation. Interna spänningar finns främst inom utrikespolitiken, särskilt gällande hanteringen av internationella konflikter och EU:s framtida inriktning.
Roll i det politiska systemet
Roll i det politiska systemet
Strategiskt agerar NFP som en defensiv sköld för vänstern för att förhindra splittring i majoritetsvalsystemet. Det positionerar sig som en systemkritisk pol som ofta kritiserar institutionerna i den Femte republiken som alltför presidentiella och fjärran från medborgarna. Medan moderata delar söker parlamentarisk kompromiss, förlitar sig mer radikala flyglar på mobilisering på gatan. Förhållandet till rättsstaten präglas av kravet på en ”Sjätte republik” som strävar efter en maktförskjutning bort från presidenten och mot parlamentet.