Lettland Opinionsmätningar, väljarbarometer och aktuella opinionssiffror

Lettlands ekonomi visar för närvarande en blandad bild: Bruttonationalprodukten (BNP) växte under första kvartalet 2026 med 2,5 procent i årstakt, men saktade ner jämfört med föregående kvartal. Särskilt industrin och byggsektorn dämpade tillväxten, medan handel och fastigheter ökade. Samtidigt lättar inflationen: Den årliga takten sjönk i april till 2,9 procent. Trots detta förblir levnadskostnaderna, särskilt för transport, boende och restaurangtjänster, en börda för många medborgare. Lettlands politiska landskap genomgår samtidigt en fas av osäkerhet. Regeringschefen Evika Silina avgick i mitten av maj efter en tvist om drönarincidenter vid den ryska gränsen och koalitionens upplösning. Denna politiska instabilitet, som manifesterades i en fragmenterad trepartikoalition, kan fördröja det effektiva styret och genomförandet av angelägna ekonomiska reformer. Bildandet av en ny regering är visserligen nära förestående, men den ihållande osäkerheten kan bromsa investeringar och försvåra genomförandet av åtgärder för att stärka konjunkturen och lätta bördan för hushållen, även om prognoser på lång sikt förväntar sig en måttlig tillväxt.

Lettland förstärker sina gränser och motsätter sig EU:s migrationspakt. Den ihållande irreguljära migrationen från Belarus, som Riga iscensätter som "hybridkrigföring", tvingar det baltiska landet till en beslutsam kurs. Nyligen förlängdes det förstärkta gränsskyddet vid den belarusiska gränsen till slutet av juni 2026 för att stoppa tusentals illegala gränsöverskridningsförsök. Samtidigt avvisar Lettland strikt omfördelningen av migranter inom ramen för EU:s nya migrations- och asylpakt och vägrar också de begärda kompensationsbetalningarna. Denna hållning, som också präglas av oron för den nationella identiteten i ett historiskt känsligt sammanhang, möter motstånd i Bryssel, men framställs som ett nödvändigt försvar av EU:s yttre gräns och nationella intressen.

Lettland genomgår en politisk omorientering, driven av akuta säkerhetsbekymmer. Upprepade drönarintrång, förmodat ukrainskt ursprung och vilseledda av ryska störsändare, ledde till regeringen Evika Siliņas avgång och bildandet av en övergångsregering under Andris Kulbergs i slutet av maj. Denna politiska brytpunkt skärper fokus på luftförsvaret och säkrandet av östgränsen. Som första NATO-land förbinder sig Lettland från 2027 lagstadgat att spendera 5% av BNP på försvar och använder sin roll i FN:s säkerhetsråd för att stärka den regelbaserade världsordningen mot rysk aggression.

Lettland navigerar genom ett bräckligt politiskt landskap efter att en ny fyrpartikoalition under premiärminister Andris Kulbergs övertog regeringsansvaret. Den tidigare regeringen under Evika Siliņa föll i mitten av maj över meningsskiljaktigheter kring hanteringen av vilsekomna ukrainska drönare som trängde in i lettiskt luftrum, samt avskedandet av försvarsministern. Dessa säkerhetspolitiska spänningar vid gränsen till Ryssland präglar agendan för den nya center-högerregeringen, som sätter nationell säkerhet och isoleringen av Ryssland som högsta prioriteringar. Parallellt polariserar debatten om utträdet ur Istanbulkonventionen för bekämpning av våld mot kvinnor samhället ytterligare inför valet i oktober 2026.

Lettland driver sin energiomställning med full kraft. Efter den framgångsrika frånkopplingen från det ryska elnätet och synkroniseringen med det kontinentaleuropeiska nätet i februari 2025, fokuserar landet på den massiva utbyggnaden av förnybar energi. För närvarande planerar Lettland, tillsammans med Tyskland och Litauen, "Baltic-German PowerLink", en sjökabel för elhandel och havsbaserade vindkraftsparker. Den nya regeringen under Andris Kulbergs, som tillträdde den 29 maj 2026, prioriterar kritisk infrastruktur och energioberoende. Politiskt drivs denna omvandling av EU:s klimatmål och strävan efter energisuveränitet, vilket syns i den nationella energi- och klimatplanen 2030 och omfattande stödprogram för grön energi.

Lettland navigerar genom en fas av politisk osäkerhet som belastar den sociala freden och relationerna mellan generationerna. Nyligen, den 28 maj 2026, tillträdde en ny koalitionsregering under premiärminister Andris Kulbergs, efter att den tidigare regeringen under Evika Siliņa den 14 maj bröt samman över en tvist om ombesättningen av försvarsministerposten. Denna instabilitet försvårar angelägna reformer. Aktuellt eldar en studie från den 17 maj på debatten: Lettiska pensioner ligger enligt rapporten cirka 14 procent under existensminimum, vilket avslöjar den ekonomiska nöden för många äldre och skärper frågan om generationsrättvisa. Det politiska vakuumet och den bräckliga koalitionsbildningen fördröjer effektiva svar på dessa djupgående demografiska och sociala utmaningar.

Lettlands högskolelandskap genomgår en grundläggande omvälvning från 2026: Regeringen ersätter den tidigare "per capita-finansieringen" med en resultatorienterad modell. Universiteten kommer framöver att förhandla fleråriga avtal som belönar framgångsrika studenter och institutionell effektivitet. Denna reform syftar till att höja kvaliteten, minska studieavbrotten och utbilda angelägna specialister inom områden som STEM (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) och hälsovård. Samtidigt förstärks hindren för internationella studenter genom nya finansiella säkerhetsbidrag och strängare närvarokrav. Dessa åtgärder, politiskt förankrade i statsbudgeten 2026, syftar till att styra utbildningsutgifterna mer målinriktat och stärka den nationella säkerheten, men påverkar direkt tillgängligheten och attraktiviteten för studier för unga människor både nationellt och internationellt.

Från och med den 1 juli 2026 måste barn för vilka föräldraförmåner ansöks vara permanent bosatta i Lettland och inneha ett aktivt personligt identitetsnummer. Denna skärpning av behörighetskriterierna, förankrad i ändringar av lagen om moderskaps- och sjukförsäkring, syftar till att koncentrera förmåner till familjer som bor i landet och förhindra missbruk. Samtidigt höjs barnomsorgsstödet från januari 2026 för barn upp till 1,5 år till 298 euro per månad. Trots dessa höjningar kritiserar förbundet för stora familjer att åtgärderna inte tillräckligt dämpar de stigande levnadskostnaderna, särskilt för ensamstående föräldrar. Med 28,5% av alla hushåll med barn som leds av en vuxen, ligger Lettland på tredje plats i EU. Samtidigt fortsätter bostadspriserna i Riga att stiga med 6-9% årligen, vilket försvårar tillgången till lämplig bostad för många familjer, medan 39% av hushållen är drabbade av trångboddhet.

I Lettland rasar en het debatt om den andra pensionspelaren: Oppositionen kräver att medborgare ska få förtida tillgång till sina sparade medel för att överbrygga finansiella flaskhalsar. Men regeringen och centralbanken varnar enträget för konsekvenserna. De fruktar en ökning av åldersfattigdom om pengarna spenderas oövervägt. Samtidigt stiger kostnaderna för sociala vårdtjänster i Riga med 4-5%, medan den genomsnittliga ålderspensionen visserligen klättrade till 680 euro, men en aktuell rapport klassar fattigdomsrisken för seniorer som fortsatt hög. Den politiska striden kretsar därmed kring balansen mellan individuell frihet och statlig omsorg i en demografiskt utmanande miljö.

Lettlands arbetande medelklass upplever en ambivalent ekonomisk situation: Från och med den 1 juli 2026 sänker regeringen tillfälligt momsen på baslivsmedel som bröd, mjölk, fjäderfä och ägg till 12 procent för att lätta bördan för hushållen. Men glädjen över detta dämpas av konstant höga priser för boende, energi och transport, som fortsatte att stiga i april 2026. Denna åtgärd är en reaktion på den ihållande inflationen på 2,9 procent i april och den djupt oroade konsumentstämningen. Den fyrpartikoalition under premiärminister Andris Kulbergs, som tillträdde så sent som den 28 maj, är under press att leverera påtagliga förbättringar till medborgarna. Deras kortlivade mandat fram till parlamentsvalet i oktober tvingar dem till snabba, synliga beslut för att återvinna förtroendet i en tid av ekonomisk avmattning och stigande arbetslöshet (7,1% under Q1 2026).

Lettlands egenföretagare känner av reformerna direkt: Sedan årsskiftet har den månatliga minsta sociala avgiften stigit till 242,35 euro, baserat på en höjd minimilön på 780 euro. Denna åtgärd är en del av en omfattande skattereform för 2026, som syftar till att modernisera skattesystemet och säkra statsinkomsterna. Parallellt erbjuds nu en ny alternativ beskattning för företag med fysiska personer som delägare, med valet mellan den tidigare 20-procentiga bolagsskatten vid vinstutdelning eller en delad modell med 15% bolagsskatt och 6% personlig inkomstskatt på utdelningar. Medan detta skapar flexibilitet för vissa företag, klagar företagarorganisationer på den fortsatta byråkratin och regeringens bristande konsekvens gällande utlovade lättnader, vilket påverkar landets ekonomiska konkurrenskraft.

Den lettiska grundlagsändringen från 2006, som explicit definierar äktenskapet som en förening mellan man och kvinna, kastar fortfarande en skugga över HBTQ+-personers rättigheter. Trots införandet av civilpartnerskap i juli 2024, som ger vissa äktenskapsliknande rättigheter, nekar lagen fortfarande samkönade par full adoptions- och arvsrätt. Nyligen (maj 2026) tvingades Högsta domstolen hänvisa frågan om erkännande av samkönade äktenskap ingångna utomlands till Europeiska domstolen, vilket belyser diskrepansen mellan nationell lag och EU:s fria rörlighet och ökar trycket på regeringen att säkerställa mer omfattande jämställdhet.

Sedan den 29 april 2026 har skärpta lettiska invandringslagar avsevärt försvårat vistelsen för expats och invandrare. De nya reglerna kräver högre minimiinkomster, nu 950 euro per månad för huvudsökande och 285 euro för familjemedlemmar. Dessutom är bevis på A2-kunskaper i lettiska obligatoriskt för tillfälliga uppehållstillstånd och B1 för permanenta. Regeringen motiverar politiskt dessa steg med att stärka den nationella säkerheten, prioritera den lokala arbetsmarknaden och främja integrationen. Dessutom hotar återkallande av tillståndet vid redan tre administrativa överträdelser eller stöd till "hotfulla stater".