Sittande regering saknar parlamentarisk majoritet
I den aktuella väljarbarometern samlar regeringspartierna i Litauen 34,0% av mandaten.
För att göra partierna jämförbara visar vi partiernas politiska inriktning med symbolerna. Kategorierna ger en grov översikt för snabb orientering. Mer detaljerad information om de politiska ståndpunkterna finns på partiernas undersidor.
I den aktuella väljarbarometern samlar regeringspartierna i Litauen 34,0% av mandaten.
+1,5 ökning de senaste 30 dagarna
-1,7 förlust de senaste 30 dagarna
Nästa Parlamentsval i Litauen äger förmodligen rum år 2028.
Få alltid de senaste valundersökningarna och trenderna direkt i din Google-sökning.
Största parti i PolitPros aktuella väljarbarometer inför parlamentsvalet i Litauen är TS-LKD med 22,9%. Därefter följer LSDP med 14,9%, LRLS med 11,6%, Nemuno Aušra med 11,3%, LVŽS med 8,3%, DSVL med 6%, NS med 5,8% och Laisvės med 5,1%. Övriga partier uppnår 14,1% av rösterna.
Den sittande regeringen i Litauen når för närvarande endast 34,0% av mandaten och skulle därmed förlora sin majoritet. Detta signalerar ett tydligt skifte i det politiska landskapet: Ett samarbete mellan LSDP, DSVL, LVŽS och LLRA-KŠS skulle inte kunna fortsätta regera baserat på nuvarande siffror.
PolitPros väljarbarometer är mer än bara en ögonblicksbild. Vi sammanställer data från alla relevanta opinionsinstitut till ett vägt genomsnitt inför parlamentsvalet i Litauen. Eftersom den klassiska frågan ”Hur skulle du rösta om det var val idag?” kan variera beroende på metod, ger vår barometer en statistiskt säkerställd databas som jämnar ut tillfälliga avvikelser och synliggör den faktiska politiska dynamiken över tid.
Genom att kombinera flera datakällor minimerar vi risken för slumpmässiga effekter. Varje mätning har en statistisk felmarginal (oftast mellan 1,5 % och 3 %). Vår granskning av mätningarna i Litauen visar precist om ett partis uppgång är en långsiktig trend eller om den bara ligger inom ramen för den statistiska osäkerheten i ett enskilt instituts mätning.
Beräkningen följer en transparent matematisk modell: Färska undersökningar ges en högre vikt än äldre data. Dessutom vägs institutens historiska träffsäkerhet in för att korrigera metodologiska snedvridningar. Resultatet är en tillförlitlig trendlinje som ger en exakt bild av partiväsendet i Litauen.
Litauen navigerar en ekonomiskt ambivalent fas: medan BNP under första kvartalet 2026 växte med 2,3 % på årsbasis, visade sig...
Litauen navigerar för närvarande en dubbel utmaning: implementeringen av den nya EU-migrationspakten och en skärpning av den nationella migrationspolitiken. Från...
Litauen upplever för närvarande en skärpning av det geopolitiska läget: drönarlarm lamslog flygtrafiken, och nyligen varnade Vilnius för rysk GPS-förfalskning,...
Litauens politiska stabilitet visade sig denna vecka i en spänd balans, präglad av inrikespolitiska debatter och geopolitiska förskjutningar. Parlamentet antog...
Litauen befäster sin position som föregångare inom energi, klimat och infrastruktur, drivet av ambitiösa EU-mål och nationella strategier. Så sent...
Litauen upplever för närvarande djupgående förändringar som påverkar generationer och den sociala freden. Tusentals medborgare har sedan årsskiftet tagit ut...
Från och med 2026 inför Litauen en året runt-värnplikt som kallar unga direkt efter gymnasiet till mönstring, i syfte att...
Litauiska familjer upplever en märkbar lättnad från och med den 1 juni 2026: barnbidraget ökar med 35 %, och utökat...
Litauens pensionärer upplever en oöverträffad finansiell injektion: nästan 3 miljarder euro flödade under första kvartalet 2026 från den reformerade andra...
Litauens befolkning ser en märkbart ökad inflation på 5,3 procent i april 2026, den högsta sedan augusti 2023, samtidigt som...
Litauens företag, egenföretagare och ägare har sedan årsskiftet 2026 känt av den omfattande skattereformen direkt i plånboken. Regeringen har infört...
Litauens parlament driver på för en folkomröstning som konstitutionellt ska fastställa familjen som äktenskap mellan man och kvinna. Detta steg,...
Litauens invandrare och utlandsboende står inför betydande förändringar: sedan den 22 maj 2026 skärper omfattande ändringar i migrationslagen reglerna för...
I PolitPro Score för institut utvärderar vi opinionsinstitutens tillförlitlighet baserat på deras träffsäkerhet i val och avvikelser från det faktiska valresultatet. Större avvikelser i partiernas mätvärden jämfört med valresultatet leder till poängavdrag, då detta kan indikera favorisering eller missgynnande av vissa partier. Maxvärdet för Scoren är 100.
Fria val hålls, men regeringens kontroll och rättsstatens principer är begränsade.
Litauen erhåller 72 av 100 poäng på PolitPros demokratiindex.
Under de senaste 10 åren har demokratipoängen försämrats kraftigt.
PolitPros demokratipoäng utvärderar olika aspekter av demokrati baserat på vetenskapliga data från projektet Varieties of Democracy (V-Dem). Detta internationella forskningsprojekt leds av Göteborgs universitet (Sverige) och University of Notre Dame (USA). Över 3 500 experter bedömer den demokratiska kvaliteten i sina länder enligt standardiserade kriterier. PolitPro kombinerar och utökar dessa data för att presentera dem på ett begripligt och jämförbart sätt. Poängen sträcker sig från 0 till 100.
Delad verkställande makt med en direktvald president och en statsminister som är parlamentariskt ansvarig.
Valet avgörs i endast en omgång.
Efter valet sammanträder den nya Seimas för sitt konstituerande möte, där ledamöterna avlägger ed och väljer talman. Ett avgörande steg är presidentens utnämning av premiärministern inom 15 dagar efter den föregående regeringens avgång. När premiärministern har utnämnts har denne 15 dagar på sig att presentera sitt kabinett och lägga fram regeringsprogrammet för omröstning. Parlamentets godkännande av programmet räknas samtidigt som en förtroendeomröstning för hela regeringen.
Rösträtt har alla litauiska medborgare från 18 år. Valdeltagandet varierar typiskt mellan 45 % och 55 %, där det ofta är lägre i den andra omgången av direktmandaten än i den första. Ett viktigt kännetecken är möjligheten till förtidsröstning samt röstning i särskilda vallokaler (t.ex. på sjukhus eller för litauer utomlands). Väljarkåren anses vara ombytlig, vilket ofta leder till tydliga maktskiften mellan de etablerade konservativa och socialdemokratiska krafterna samt nyuppkomna protestpartier.
Europas statsförbund med gemensamma lagar, inre marknad och demokratiska standarder.
En militär försvarsallians mellan Europa och Nordamerika.
En organisation för fred, säkerhet och mänskliga rättigheter i Europa.
En sammanslutning av rikare länder för samarbete inom ekonomi och utveckling.
Nästa Parlamentsval i Litauen äger förmodligen rum år 2028. Fram till dess fungerar aktuella opinionsmätningar som den viktigaste barometern för den politiska stämningen i Litauen.
Forskningsdata från Göteborgs universitet om demokrati. Oberoende politikexperter från hela världen bedömer politiska system utifrån vetenskapliga kriterier.V-Dem – Varieties of Democracy
Coppedge, Michael, John Gerring, Carl Henrik Knutsen, Staffan I. Lindberg, Jan Teorell, David Altman, Fabio Angiolillo, Michael Bernhard, Agnes Cornell, M. Steven Fish, Linnea Fox, Lisa Gastaldi, Haakon Gjerløw, Adam Glynn, Ana Good God, Allen Hicken, Katrin Kinzelbach, Kyle L. Marquardt, Kelly McMann, Valeriya Mechkova, Anja Neundorf, Pamela Paxton, Daniel Pemstein, Josefine Pernes, Johannes von Römer, Brigitte Seim, Rachel Sigman, Svend-Erik Skaaning, Jeffrey Staton, Aksel Sundström, Marcus Tannenberg, Eitan Tzelgov, Yi-ting Wang, Tore Wig, and Daniel Ziblatt. 2026. "V-Dem Codebook v16" Varieties of Democracy (V-Dem) Project.
Forskningsprojekt från Göteborgs universitet. Internationella statsvetare bedömer partiers politiska grundhållningar globalt utifrån enhetliga kriterier.V-Party – Parties of the World Dataset
Staffan I. Lindberg, Nils D¨upont, Masaaki Higashijima, Yaman Berker Kavasoglu, Kyle L. Marquardt, Michael Bernhard, Holger D¨oring, Allen Hicken, Melis Laebens, Juraj Medzihorsky, Anja Neundorf, Ora John Reuter, Saskia Ruth–Lovell, Keith R. Weghorst, Nina Wiesehomeier, Joseph Wright, Nazifa Alizada, Paul Bederke, Lisa Gastaldi, Sandra Grahn, Garry Hindle, Nina Ilchenko, Johannes von Römer, Steven Wilson, Daniel Pemstein, Brigitte Seim. 2022. Varieties of Party Identity and Organization (V–Party) Dataset V2. Varieties of Democracy (V–Dem) Project.
Långvarig forskningsdata från universitetet i Bremen. Dokumenterar partier och regeringar för politiska jämförelser.ParlGov – Parliamentary Democracy Data
Döring, Holger and Philip Manow. 2024. Parliaments and governments database (ParlGov): Information on parties, elections and cabinets in established democracies.
Europas viktigaste expertundersökning om partipositioner. Mer än 400 statsvetare från olika länder dokumenterar partipositioner baserat på vetenskapliga kriterier.CHES – Chapel Hill Expert Survey
Rovny, Jan, Ryan Bakker, Liesbet Hooghe, Seth Jolly, Gary Marks, Jonathan Polk, Marco Steenbergen, and Milada Vachudova. “25 Years of Political Party Positions in Europe: The Chapel Hill Expert Survey, 1999-2024,”