Sittande regering saknar parlamentarisk majoritet
I den aktuella väljarbarometern samlar Luxemburgs regeringspartier 45,0% av mandaten.
För att göra partierna jämförbara visar vi partiernas politiska inriktning med symbolerna. Kategorierna ger en grov översikt för snabb orientering. Mer detaljerad information om de politiska ståndpunkterna finns på partiernas undersidor.
I den aktuella väljarbarometern samlar Luxemburgs regeringspartier 45,0% av mandaten.
Nästa Parlamentsval i Luxemburg äger förmodligen rum år 2028.
Få alltid de senaste valundersökningarna och trenderna direkt i din Google-sökning.
Största parti i PolitPros aktuella väljarbarometer inför parlamentsvalet i Luxemburg är CSV med 21,8%. Därefter följer Demokratesch Partei med 21,5%, LSAP med 20,9%, ADR med 11,4%, Déi Gréng med 9,5%, Déi Lénk med 5,8%, Piratepartei med 3,8%, Fokus med 2,2%, Liberté med 2,1%, Volt med 0,6%, Déi Konservativ med 0,3% och KPL med 0,2%. Övriga partier uppnår 0% av rösterna.
Den sittande regeringen i Luxemburg når för närvarande endast 45,0% av mandaten och skulle därmed förlora sin majoritet. Detta signalerar ett tydligt skifte i det politiska landskapet: Ett samarbete mellan CSV och Demokratesch Partei skulle inte kunna fortsätta regera baserat på nuvarande siffror.
PolitPros väljarbarometer är mer än bara en ögonblicksbild. Vi sammanställer data från alla relevanta opinionsinstitut till ett vägt genomsnitt inför parlamentsvalet i Luxemburg. Eftersom den klassiska frågan ”Hur skulle du rösta om det var val idag?” kan variera beroende på metod, ger vår barometer en statistiskt säkerställd databas som jämnar ut tillfälliga avvikelser och synliggör den faktiska politiska dynamiken över tid.
Genom att kombinera flera datakällor minimerar vi risken för slumpmässiga effekter. Varje mätning har en statistisk felmarginal (oftast mellan 1,5 % och 3 %). Vår granskning av mätningarna i Luxemburg visar precist om ett partis uppgång är en långsiktig trend eller bara ligger inom ramen för den statistiska osäkerheten i ett enskilt instituts mätning.
Beräkningen följer en transparent matematisk modell: Färska undersökningar ges en högre vikt än äldre data. Dessutom vägs institutens historiska träffsäkerhet in för att korrigera för metodologiska snedvridningar. Resultatet är en tillförlitlig trendlinje som ger en exakt bild av partiväsendet i Luxemburg.
I Luxemburgs parlamentsval tillämpas ingen spärrgräns.
Valundersökningar är inte förutsägelser, utan ögonblicksbilder med statistiska variationer. För att få en realistisk bild simulerar vi dagligen 100 000 valresultat baserat på PolitPros valtrend med "Monte Carlo-metoden". Vi inkluderar typiska väljarförflyttningar och politiska trender i beräkningarna. Vår algoritm testar olika scenarier – från små skiftningar i väljarstödet till politiska överraskningar – för att fastställa partiernas och koalitionernas verkliga framgångschanser.
Enligt väljarbarometern skulle 9 partier ta plats i Luxemburgs parlament: CSV med 14 mandat, Demokratesch Partei med 13 mandat, LSAP med 13 mandat, ADR med 7 mandat, Déi Gréng med 6 mandat, Déi Lénk med 3 mandat, Piratepartei med 2 mandat, Fokus med 1 mandat och Liberté med 1 mandat.
[modules/faq.electoral-system.body]
[modules/faq.threshold.body]
[modules/faq.government-coalitions.body]
Luxemburgs ekonomi navigerar genom osäkra vatten. Levnadskostnaderna fortsätter att stiga, drivna av globala energipriser. Särskilt inflationen i april nådde 3,1...
Luxemburgs migrationspolitik står inför ett paradigmskifte. Från den 12 juni 2026 implementerar landet det skärpta EU-migrations- och asylpaketet, som föreskriver...
Luxemburg navigerar genom en komplex geopolitisk miljö, samtidigt som landet säkrar sin inrikespolitiska stabilitet. Landet ökar gradvis sina försvarsutgifter för...
Luxemburgs regering visar stabilitet mitt i ekonomisk turbulens genom en snabb överenskommelse i trepartsförhandlingarna. CSV-DP-koalitionen, fackföreningarna och arbetsgivarna enades om...
Luxemburg driver på sin energi- och infrastrukturövergång, men står inför utmaningar. Från 2026 tar staten över elnätskostnaderna och finansierar förnybar...
Luxemburg brottas med växande generationsspänningar som utmanar den sociala freden. Pensionsreformen, som gradvis införs 2026 och höjer avgifter samt stramar...
Luxemburg höjer utbildningsersättningarna retroaktivt från den 1 januari 2026 avsevärt för att öka attraktiviteten hos yrkesutbildningar. Denna reform, som också...
Luxemburg höjer barnbidraget med 2,5 procent den 1 juni 2026, ett direkt resultat av den senaste indexjusteringen som säkrar familjer...
Luxemburgs pensionärer upplever från den 1 juni 2026 en 2,5-procentig höjning av sina pensioner, utlöst av den automatiska löneindexeringen för...
Luxemburgs arbetande befolkning känner en direkt lättnad i juni 2026: en ny löneindexering höjer löner och pensioner med 2,5 procent....
Luxemburgs fastighetsmarknad genomgår sedan den 1 maj 2026 en fundamental omorientering genom den universella statliga hyresgarantin. Denna reform ersätter traditionella...
Luxemburg stagnerar i ILGA-Europes aktuella Rainbow Index för HBTQI+-rättigheter för andra gången i rad på plats 10, en tydlig nedgång...
Luxemburg driver på för att implementera EU:s migrations- och asylpakt senast den 12 juni, vilket väcker missnöje bland människorättsorganisationer. Regeringen...
I PolitPro Score för institut utvärderar vi opinionsinstitutens tillförlitlighet baserat på deras träffsäkerhet i val och avvikelser från det faktiska valresultatet. Större avvikelser i partiernas mätvärden jämfört med valresultatet leder till poängavdrag, då detta kan indikera favorisering eller missgynnande av vissa partier. Maxvärdet för Scoren är 100.
Fria val hålls, tillsammans med oberoende institutioner och omfattande politiska rättigheter.
Luxemburg tilldelas 82 av 100 poäng i PolitPros demokratipoäng.
Under de senaste 10 åren har demokratipoängen försämrats något.
PolitPros demokratipoäng utvärderar olika aspekter av demokrati baserat på vetenskapliga data från projektet Varieties of Democracy (V-Dem). Detta internationella forskningsprojekt leds av Göteborgs universitet (Sverige) och University of Notre Dame (USA). Över 3 500 experter bedömer den demokratiska kvaliteten i sina länder enligt standardiserade kriterier. PolitPro kombinerar och utökar dessa data för att presentera dem på ett begripligt och jämförbart sätt. Poängen sträcker sig från 0 till 100.
Kungen eller drottningen representerar staten, men styret utövas av det valda parlamentet.
Valet avgörs i endast en omgång.
Efter valet sammanträder Deputeradekammaren inom en månad för sitt första möte. De viktigaste formella akterna är ledamöternas edsavläggelse och valet av talman. Parallellt pågår koalitionsförhandlingarna. Så snart en överenskommelse har nåtts svärs premiärministern och regeringsmedlemmarna in av storhertigen. Ett centralt inslag efter valet är regeringsförklaringen, där den nya premiärministern presenterar arbetsprogrammet för de kommande fem åren, följt av en förtroendeomröstning i parlamentet.
I Luxemburg råder lagstadgad röstplikt för alla medborgare som är registrerade i röstlängden och har fyllt 18 år. Detta leder regelbundet till ett mycket högt valdeltagande på över 85 %. Den som inte deltar måste teoretiskt sett räkna med böter, även om undantag finns för medborgare över 75 år eller de som bor utomlands. Ett betydande demografiskt kännetecken är att nästan hälften av Luxemburgs invånare är utlänningar utan medborgarskap; dessa får visserligen delta i kommunal- och Europaparlamentsval, men är inte röstberättigade i nationella parlamentsval.
Europas statsförbund med gemensamma lagar, inre marknad och demokratiska standarder.
En militär försvarsallians mellan Europa och Nordamerika.
En organisation för fred, säkerhet och mänskliga rättigheter i Europa.
En sammanslutning av rikare länder för samarbete inom ekonomi och utveckling.
Nästa Parlamentsval i Luxemburg äger förmodligen rum år 2028. Fram till dess fungerar aktuella opinionsmätningar som den viktigaste barometern för den politiska stämningen i Luxemburg.
Forskningsdata från Göteborgs universitet om demokrati. Oberoende politikexperter från hela världen bedömer politiska system utifrån vetenskapliga kriterier.V-Dem – Varieties of Democracy
Coppedge, Michael, John Gerring, Carl Henrik Knutsen, Staffan I. Lindberg, Jan Teorell, David Altman, Fabio Angiolillo, Michael Bernhard, Agnes Cornell, M. Steven Fish, Linnea Fox, Lisa Gastaldi, Haakon Gjerløw, Adam Glynn, Ana Good God, Allen Hicken, Katrin Kinzelbach, Kyle L. Marquardt, Kelly McMann, Valeriya Mechkova, Anja Neundorf, Pamela Paxton, Daniel Pemstein, Josefine Pernes, Johannes von Römer, Brigitte Seim, Rachel Sigman, Svend-Erik Skaaning, Jeffrey Staton, Aksel Sundström, Marcus Tannenberg, Eitan Tzelgov, Yi-ting Wang, Tore Wig, and Daniel Ziblatt. 2026. "V-Dem Codebook v16" Varieties of Democracy (V-Dem) Project.
Forskningsprojekt från Göteborgs universitet. Internationella statsvetare bedömer partiers politiska grundhållningar globalt utifrån enhetliga kriterier.V-Party – Parties of the World Dataset
Staffan I. Lindberg, Nils D¨upont, Masaaki Higashijima, Yaman Berker Kavasoglu, Kyle L. Marquardt, Michael Bernhard, Holger D¨oring, Allen Hicken, Melis Laebens, Juraj Medzihorsky, Anja Neundorf, Ora John Reuter, Saskia Ruth–Lovell, Keith R. Weghorst, Nina Wiesehomeier, Joseph Wright, Nazifa Alizada, Paul Bederke, Lisa Gastaldi, Sandra Grahn, Garry Hindle, Nina Ilchenko, Johannes von Römer, Steven Wilson, Daniel Pemstein, Brigitte Seim. 2022. Varieties of Party Identity and Organization (V–Party) Dataset V2. Varieties of Democracy (V–Dem) Project.
Långvarig forskningsdata från universitetet i Bremen. Dokumenterar partier och regeringar för politiska jämförelser.ParlGov – Parliamentary Democracy Data
Döring, Holger and Philip Manow. 2024. Parliaments and governments database (ParlGov): Information on parties, elections and cabinets in established democracies.
Europas viktigaste expertundersökning om partipositioner. Mer än 400 statsvetare från olika länder dokumenterar partipositioner baserat på vetenskapliga kriterier.CHES – Chapel Hill Expert Survey
Rovny, Jan, Ryan Bakker, Liesbet Hooghe, Seth Jolly, Gary Marks, Jonathan Polk, Marco Steenbergen, and Milada Vachudova. “25 Years of Political Party Positions in Europe: The Chapel Hill Expert Survey, 1999-2024,”