Sittande regering saknar parlamentarisk majoritet
I den aktuella väljarbarometern samlar regeringspartierna i Nederländerna 38,0% av mandaten.
För att göra partierna jämförbara visar vi partiernas politiska inriktning med symbolerna. Kategorierna ger en grov översikt för snabb orientering. Mer detaljerad information om de politiska ståndpunkterna finns på partiernas undersidor.
I den aktuella väljarbarometern samlar regeringspartierna i Nederländerna 38,0% av mandaten.
+1,0 ökning de senaste 30 dagarna
-1,3 förlust de senaste 30 dagarna
Nästa Parlamentsval i Nederländerna äger förmodligen rum år 2029.
Största parti i PolitPros aktuella väljarbarometer inför parlamentsvalet i Nederländerna är GL/PvdA med 15,4%. Därefter följer D66 med 13,8%, VVD med 12,8%, PVV med 11,9%, CDA med 10,7%, JA21 med 9,5%, FvD med 7,6%, PvdD med 2,9%, CU med 2,8%, SP med 2,8%, 50Plus med 2,5%, SGP med 2,4%, Denk med 2%, Volt med 1,4% och BBB med 1,2%. Övriga partier uppnår 0,3% av rösterna.
Den sittande regeringen i Nederländerna når för närvarande endast 38,0% av mandaten och skulle därmed förlora sin majoritet. Detta signalerar ett tydligt skifte i det politiska landskapet: Ett samarbete mellan D66, VVD och CDA skulle inte kunna fortsätta regera baserat på nuvarande siffror.
PolitPros väljarbarometer är mer än en ögonblicksbild. Vi sammanställer data från relevanta opinionsinstitut till ett vägt genomsnitt inför parlamentsvalet i Nederländerna. Eftersom den klassiska frågan ”Hur skulle du rösta om det var val idag?” kan variera beroende på metod, erbjuder vår barometer en statistiskt säkerställd databas som jämnar ut tillfälliga avvikelser och synliggör den faktiska politiska dynamiken över tid.
Genom att kombinera flera datakällor minimerar vi risken för slumpmässiga effekter. Varje mätning har en statistisk felmarginal (oftast mellan 1,5 % och 3 %). Vår analys av mätningarna i Nederländerna visar precist om ett partis uppgång är en långsiktig trend eller bara ligger inom ramen för den statistiska osäkerheten i en enskild mätning.
Beräkningen följer en transparent matematisk modell: Färska undersökningar ges högre vikt än äldre data. Dessutom vägs institutens historiska träffsäkerhet in för att korrigera metodologiska snedvridningar. Resultatet är en tillförlitlig trendlinje som ger en exakt bild av partiväsendet i Nederländerna.
Spärrgränsen för parlamentsvalet i Nederländerna är 0.67%.
Enligt väljarbarometern skulle 15 partier ta plats i Nederländernas parlament: GL/PvdA med 24 mandat, D66 med 21 mandat, VVD med 20 mandat, PVV med 18 mandat, CDA med 16 mandat, JA21 med 15 mandat, FvD med 12 mandat, PvdD med 4 mandat, CU med 4 mandat, SP med 4 mandat, 50Plus med 3 mandat, SGP med 3 mandat, Denk med 3 mandat, Volt med 2 mandat och BBB med 1 mandat.
[modules/faq.electoral-system.body]
[modules/faq.threshold.body]
[modules/faq.government-coalitions.body]
I PolitPro Score för institut utvärderar vi opinionsinstitutens tillförlitlighet baserat på deras träffsäkerhet i val och avvikelser från det faktiska valresultatet. Större avvikelser i partiernas mätvärden jämfört med valresultatet leder till poängavdrag, då detta kan indikera favorisering eller missgynnande av vissa partier. Maxvärdet för Scoren är 100.
Fria val hålls, tillsammans med oberoende institutioner och omfattande politiska rättigheter.
PolitPros demokratipoäng: Nederländerna får 78 av 100.
Under de senaste 10 åren har demokratipoängen försämrats kraftigt.
PolitPros demokratipoäng utvärderar olika aspekter av demokrati baserat på vetenskapliga data från projektet Varieties of Democracy (V-Dem). Detta internationella forskningsprojekt leds av Göteborgs universitet (Sverige) och University of Notre Dame (USA). Över 3 500 experter bedömer den demokratiska kvaliteten i sina länder enligt standardiserade kriterier. PolitPro kombinerar och utökar dessa data för att presentera dem på ett begripligt och jämförbart sätt. Poängen sträcker sig från 0 till 100.
Kungen eller drottningen representerar staten, men styret utövas av det valda parlamentet.
Valet avgörs i endast en omgång.
Processen för regeringsbildning inleds omedelbart efter valet, då Andra kammaren utser en ”scout” eller ”informateur” för att sondera vilka partier som är villiga att förhandla med varandra. Detta följs ofta av månader av samtal där ett detaljerat koalitionsavtal (Regeerakkoord) utarbetas. Först i slutet av processen utses ”formateuren” (oftast den blivande premiärministern) för att sätta samman regeringen. En särskild egenskap är den strikta åtskillnaden mellan ämbete och mandat: ministrar får inte samtidigt vara parlamentsledamöter och måste lämna ifrån sig sitt mandat när de tillträder regeringen.
Rösträtt har alla nederländska medborgare från 18 år. Valdeltagandet är traditionellt högt och ligger oftast mellan 75 % och 80 %. Ett utmärkande drag är flexibiliteten: med ett röstkort (Stempas) kan medborgare rösta i vilket röstlokal som helst inom sin kommun. Dessutom är röstning via fullmakt (proxy-röstning) brett spridd och okomplicerad. Den nederländska väljarkåren anses vara mycket rörlig och benägen att byta parti, vilket under de senaste åren har lett till stora svängningar mellan etablerade partier och nya politiska rörelser.
Europas statsförbund med gemensamma lagar, inre marknad och demokratiska standarder.
En militär försvarsallians mellan Europa och Nordamerika.
En organisation för fred, säkerhet och mänskliga rättigheter i Europa.
En sammanslutning av rikare länder för samarbete inom ekonomi och utveckling.
Nästa Parlamentsval i Nederländerna äger förmodligen rum år 2029. Fram till dess fungerar aktuella opinionsmätningar som den viktigaste barometern för den politiska stämningen i Nederländerna.
Forskningsdata från Göteborgs universitet om demokrati. Oberoende politikexperter från hela världen bedömer politiska system utifrån vetenskapliga kriterier.V-Dem – Varieties of Democracy
Coppedge, Michael, John Gerring, Carl Henrik Knutsen, Staffan I. Lindberg, Jan Teorell, David Altman, Fabio Angiolillo, Michael Bernhard, Agnes Cornell, M. Steven Fish, Linnea Fox, Lisa Gastaldi, Haakon Gjerløw, Adam Glynn, Ana Good God, Allen Hicken, Katrin Kinzelbach, Kyle L. Marquardt, Kelly McMann, Valeriya Mechkova, Anja Neundorf, Pamela Paxton, Daniel Pemstein, Josefine Pernes, Johannes von Römer, Brigitte Seim, Rachel Sigman, Svend-Erik Skaaning, Jeffrey Staton, Aksel Sundström, Marcus Tannenberg, Eitan Tzelgov, Yi-ting Wang, Tore Wig, and Daniel Ziblatt. 2026. "V-Dem Codebook v16" Varieties of Democracy (V-Dem) Project.
Forskningsprojekt från Göteborgs universitet. Internationella statsvetare bedömer partiers politiska grundhållningar globalt utifrån enhetliga kriterier.V-Party – Parties of the World Dataset
Staffan I. Lindberg, Nils D¨upont, Masaaki Higashijima, Yaman Berker Kavasoglu, Kyle L. Marquardt, Michael Bernhard, Holger D¨oring, Allen Hicken, Melis Laebens, Juraj Medzihorsky, Anja Neundorf, Ora John Reuter, Saskia Ruth–Lovell, Keith R. Weghorst, Nina Wiesehomeier, Joseph Wright, Nazifa Alizada, Paul Bederke, Lisa Gastaldi, Sandra Grahn, Garry Hindle, Nina Ilchenko, Johannes von Römer, Steven Wilson, Daniel Pemstein, Brigitte Seim. 2022. Varieties of Party Identity and Organization (V–Party) Dataset V2. Varieties of Democracy (V–Dem) Project.
Långvarig forskningsdata från universitetet i Bremen. Dokumenterar partier och regeringar för politiska jämförelser.ParlGov – Parliamentary Democracy Data
Döring, Holger and Philip Manow. 2024. Parliaments and governments database (ParlGov): Information on parties, elections and cabinets in established democracies.
Europas viktigaste expertundersökning om partipositioner. Mer än 400 statsvetare från olika länder dokumenterar partipositioner baserat på vetenskapliga kriterier.CHES – Chapel Hill Expert Survey
Rovny, Jan, Ryan Bakker, Liesbet Hooghe, Seth Jolly, Gary Marks, Jonathan Polk, Marco Steenbergen, and Milada Vachudova. “25 Years of Political Party Positions in Europe: The Chapel Hill Expert Survey, 1999-2024,”