Regeringsunderlaget väger jämnt
I den aktuella väljarbarometern samlar regeringspartierna i Österrike 49,7% av mandaten.
För att göra partierna jämförbara visar vi partiernas politiska inriktning med symbolerna. Kategorierna ger en grov översikt för snabb orientering. Mer detaljerad information om de politiska ståndpunkterna finns på partiernas undersidor.
I den aktuella väljarbarometern samlar regeringspartierna i Österrike 49,7% av mandaten.
+0,8 ökning de senaste 30 dagarna
-1,3 förlust de senaste 30 dagarna
Nästa Parlamentsval i Österrike äger förmodligen rum år 2029.
Största parti i PolitPros aktuella väljarbarometer inför parlamentsvalet i Österrike är FPÖ med 36,3%. Därefter följer ÖVP med 19,7%, SPÖ med 18,5%, GRÜNE med 10,5%, NEOS med 7,6% och KPÖ med 3,6%. Övriga partier uppnår 3,8% av rösterna.
Med 49,7% av mandaten i väljarbarometern hänger regeringsmajoriteten i Österrike på en skör tråd. Om det vore Parlamentsval i Österrike idag skulle små marginaler eller institutens felmarginal avgöra om ÖVP, SPÖ och NEOS kan behålla sin knappa majoritet eller tvingas lämna ifrån sig makten.
PolitPros väljarbarometer är mer än en ögonblicksbild. Vi sammanställer data från alla relevanta opinionsinstitut till ett vägt genomsnitt inför parlamentsvalet i Österrike. Eftersom den klassiska frågan ”Hur skulle du rösta om det var val idag?” kan variera beroende på metod, erbjuder vår barometer en statistiskt säkerställd databas som jämnar ut tillfälliga avvikelser och synliggör den faktiska politiska dynamiken över tid.
Genom att kombinera flera datakällor minimerar vi risken för slumpmässiga effekter. Varje mätning har en statistisk felmarginal (oftast mellan 1,5 % och 3 %). Vår analys av mätningarna i Österrike visar precist om ett partis uppgång är en långsiktig trend eller bara ligger inom ramen för den statistiska osäkerheten i ett enskilt instituts mätning.
Beräkningen följer en transparent matematisk modell: Färska undersökningar ges högre vikt än äldre data. Dessutom vägs institutens historiska träffsäkerhet in för att korrigera metodologiska snedvridningar. Resultatet är en tillförlitlig trendlinje som ger en exakt bild av partiväsendet i Österrike.
Spärrgränsen i Österrikes parlamentsval är 4%.
Baserat på väljarbarometern skulle 5 partier säkra platser i det österrikiska parlamentet: FPÖ med 72 mandat, ÖVP med 39 mandat, SPÖ med 37 mandat, GRÜNE med 20 mandat och NEOS med 15 mandat.
[modules/faq.electoral-system.body]
[modules/faq.threshold.body]
[modules/faq.government-coalitions.body]
I de aktuella valtrenderna i regionerna leder för närvarande ÖVP i 4 regioner, SPÖ i 3 regioner och FPÖ i 2 regioner.
I PolitPro Score för institut utvärderar vi opinionsinstitutens tillförlitlighet baserat på deras träffsäkerhet i val och avvikelser från det faktiska valresultatet. Större avvikelser i partiernas mätvärden jämfört med valresultatet leder till poängavdrag, då detta kan indikera favorisering eller missgynnande av vissa partier. Maxvärdet för Scoren är 100.
Fria val hålls, men regeringens kontroll och rättsstatens principer är begränsade.
Österrike får 77 av 100 poäng på PolitPros demokratiindex.
Under de senaste 10 åren har demokratipoängen försämrats något.
PolitPros demokratipoäng utvärderar olika aspekter av demokrati baserat på vetenskapliga data från projektet Varieties of Democracy (V-Dem). Detta internationella forskningsprojekt leds av Göteborgs universitet (Sverige) och University of Notre Dame (USA). Över 3 500 experter bedömer den demokratiska kvaliteten i sina länder enligt standardiserade kriterier. PolitPro kombinerar och utökar dessa data för att presentera dem på ett begripligt och jämförbart sätt. Poängen sträcker sig från 0 till 100.
Parlamentet väljer regeringen, och presidenten har oftast endast representativa uppgifter.
Valet avgörs i endast en omgång.
Så snart det officiella slutresultatet har fastställts installeras ledamöterna vid nationalrådets konstituerande sammanträde. Parallellt med detta pågår sonderings- och koalitionsförhandlingar. Förbundspresidenten spelar en central roll genom att utse regeringen och svära in ministrarna på konstitutionen. Fram till dess att en ny regering bildats sitter den gamla regeringen oftast kvar som expeditionsregering. Efter regeringsbildningen inleds det parlamentariska arbetet i utskotten, där lagförslag förbereds innan de kommer till omröstning i kammaren.
Väljarkåren i Österrike kännetecknas av ett traditionellt solida valdeltagande. Ett utmärkande drag är införandet av rösträtt från 16 års ålder år 2007, varigenom Österrike intog en pionjärroll i Europa. Under de senaste decennierna har valbeteendet blivit alltmer flexibelt: De traditionellt starka banden till de stora folkpartierna har minskat, medan betydelsen av rörliga väljare och användningen av brevröstning stadigt har ökat. Regionala skillnader mellan stadscentra och landsbygdspräglade delstater spelar ofta en avgörande roll för valresultatet.
Europas statsförbund med gemensamma lagar, inre marknad och demokratiska standarder.
En organisation för fred, säkerhet och mänskliga rättigheter i Europa.
En sammanslutning av rikare länder för samarbete inom ekonomi och utveckling.
Nästa Parlamentsval i Österrike äger förmodligen rum år 2029. Fram till dess fungerar aktuella opinionsmätningar som den viktigaste barometern för den politiska stämningen i Österrike.
Forskningsdata från Göteborgs universitet om demokrati. Oberoende politikexperter från hela världen bedömer politiska system utifrån vetenskapliga kriterier.V-Dem – Varieties of Democracy
Coppedge, Michael, John Gerring, Carl Henrik Knutsen, Staffan I. Lindberg, Jan Teorell, David Altman, Fabio Angiolillo, Michael Bernhard, Agnes Cornell, M. Steven Fish, Linnea Fox, Lisa Gastaldi, Haakon Gjerløw, Adam Glynn, Ana Good God, Allen Hicken, Katrin Kinzelbach, Kyle L. Marquardt, Kelly McMann, Valeriya Mechkova, Anja Neundorf, Pamela Paxton, Daniel Pemstein, Josefine Pernes, Johannes von Römer, Brigitte Seim, Rachel Sigman, Svend-Erik Skaaning, Jeffrey Staton, Aksel Sundström, Marcus Tannenberg, Eitan Tzelgov, Yi-ting Wang, Tore Wig, and Daniel Ziblatt. 2026. "V-Dem Codebook v16" Varieties of Democracy (V-Dem) Project.
Forskningsprojekt från Göteborgs universitet. Internationella statsvetare bedömer partiers politiska grundhållningar globalt utifrån enhetliga kriterier.V-Party – Parties of the World Dataset
Staffan I. Lindberg, Nils D¨upont, Masaaki Higashijima, Yaman Berker Kavasoglu, Kyle L. Marquardt, Michael Bernhard, Holger D¨oring, Allen Hicken, Melis Laebens, Juraj Medzihorsky, Anja Neundorf, Ora John Reuter, Saskia Ruth–Lovell, Keith R. Weghorst, Nina Wiesehomeier, Joseph Wright, Nazifa Alizada, Paul Bederke, Lisa Gastaldi, Sandra Grahn, Garry Hindle, Nina Ilchenko, Johannes von Römer, Steven Wilson, Daniel Pemstein, Brigitte Seim. 2022. Varieties of Party Identity and Organization (V–Party) Dataset V2. Varieties of Democracy (V–Dem) Project.
Långvarig forskningsdata från universitetet i Bremen. Dokumenterar partier och regeringar för politiska jämförelser.ParlGov – Parliamentary Democracy Data
Döring, Holger and Philip Manow. 2024. Parliaments and governments database (ParlGov): Information on parties, elections and cabinets in established democracies.
Europas viktigaste expertundersökning om partipositioner. Mer än 400 statsvetare från olika länder dokumenterar partipositioner baserat på vetenskapliga kriterier.CHES – Chapel Hill Expert Survey
Rovny, Jan, Ryan Bakker, Liesbet Hooghe, Seth Jolly, Gary Marks, Jonathan Polk, Marco Steenbergen, and Milada Vachudova. “25 Years of Political Party Positions in Europe: The Chapel Hill Expert Survey, 1999-2024,”