Sittande regering saknar parlamentarisk majoritet
I den aktuella väljarbarometern samlar regeringspartierna i Slovenien 42,2% av mandaten.
För att göra partierna jämförbara visar vi partiernas politiska inriktning med symbolerna. Kategorierna ger en grov översikt för snabb orientering. Mer detaljerad information om de politiska ståndpunkterna finns på partiernas undersidor.
I den aktuella väljarbarometern samlar regeringspartierna i Slovenien 42,2% av mandaten.
+0,5 ökning de senaste 30 dagarna
-0,6 förlust de senaste 30 dagarna
Nästa Parlamentsval i Slovenien äger förmodligen rum år 2030.
Få alltid de senaste valundersökningarna och trenderna direkt i din Google-sökning.
Största parti i PolitPros aktuella väljarbarometer inför parlamentsvalet i Slovenien är SDS med 27,7%. Därefter följer Svoboda med 25,6%, NSi/SLS/FOKUS med 10,1%, Levica/Vesna med 9%, SD med 8,9%, Demos med 4,9%, Resnica med 4%, Prerod med 2,6%, Pirati med 2,5% och SNS med 2,2%. Övriga partier uppnår 2,5% av rösterna.
Den sittande regeringen i Slovenien når för närvarande endast 42,2% av mandaten och skulle därmed förlora sin majoritet. Detta signalerar ett tydligt skifte i det politiska landskapet: Ett samarbete mellan NSi, SLS, SDS och Demokrati skulle inte kunna fortsätta regera baserat på nuvarande siffror.
PolitPros väljarbarometer är mer än en ögonblicksbild. Vi sammanställer data från alla relevanta opinionsinstitut till ett vägt genomsnitt inför parlamentsvalet i Slovenien. Eftersom den klassiska frågan ”Hur skulle du rösta om det vore val idag?” kan variera beroende på metod, erbjuder vår barometer en statistiskt säkerställd databas som jämnar ut tillfälliga avvikelser och synliggör den faktiska politiska dynamiken över tid.
Genom att kombinera flera datakällor minimerar vi risken för slumpmässiga effekter. Varje mätning har en statistisk felmarginal (oftast mellan 1,5 % och 3 %). Vår analys av mätningarna i Slovenien visar precist om ett partis uppgång är en långsiktig trend eller om den enbart ligger inom ramen för den statistiska osäkerheten i en enskild instituts mätning.
Beräkningen följer en transparent matematisk modell: Färska undersökningar ges högre vikt än äldre data. Dessutom vägs institutens historiska träffsäkerhet in för att korrigera metodologiska snedvridningar. Resultatet är en tillförlitlig trendlinje som ger en exakt bild av partiväsendet i Slovenien.
Spärrgränsen i det slovenska parlamentsvalet är 4%.
Valundersökningar är inte förutsägelser, utan ögonblicksbilder med statistiska variationer. För att få en realistisk bild simulerar vi dagligen 100 000 valresultat baserat på PolitPros valtrend med "Monte Carlo-metoden". Vi inkluderar typiska väljarförflyttningar och politiska trender i beräkningarna. Vår algoritm testar olika scenarier – från små skiftningar i väljarstödet till politiska överraskningar – för att fastställa partiernas och koalitionernas verkliga framgångschanser.
Enligt väljarbarometern skulle 7 partier ta plats i det slovenska parlamentet: SDS med 28 mandat, Svoboda med 26 mandat, NSi/SLS/FOKUS med 10 mandat, Levica/Vesna med 9 mandat, SD med 9 mandat, Demos med 4 mandat och Resnica med 4 mandat.
[modules/faq.electoral-system.body]
[modules/faq.threshold.body]
[modules/faq.government-coalitions.body]
Slovenien kämpar med stigande levnadskostnader, samtidigt som ekonomin växer måttligt. I maj 2026 accelererade den årliga inflationstakten till 3,6 procent,...
Slovenien skärper sin migrationspolitik och förlänger de interna gränskontrollerna mot Kroatien och Ungern till åtminstone december 2026. Dessa åtgärder motiverar...
Slovenien upplever en markant geopolitisk omorientering. Den nyligen tillträdda högerkonservativa regeringen under premiärminister Janez Janša inleder en tydlig kursändring i...
Den politiska situationen i Slovenien har sedan den 22 maj 2026 präglats av att den högerkonservative Janez Janša tillträtt som...
Slovenien navigerar genom en krävande energiomställning, präglad av ambitiösa klimatmål och samtidigt fasthållande vid kärnkraft. För närvarande driver landet stora...
Slovenien kämpar med en sviktande social fred mellan generationerna. Befolkningen åldras snabbt, medianåldern ligger på 45 år, och födelsetalen sjunker....
Med bekräftelsen av Janez Janša som utsedd premiärminister den 22 maj 2026 inleder Slovenien en ny era av center-högerpolitik. Hans...
Slovenien upplever i maj 2026 en inflationstakt på 3,6%, där kostnaderna för boende och försörjningstjänster steg med alarmerande 10%. Denna...
Slovenska pensionärer upplever en real köpkraftsminskning, trots att pensionerna i februari 2026 ökade med 4,2 procent. Denna ökning är lägre...
Slovenien känner av trycket: Den årliga inflationen accelererade i maj 2026 till 3,6 procent, den högsta nivån sedan mars 2024,...
Slovenska företagare och egenföretagare ser fram emot en våg av reformer som i grunden omformar deras affärsmiljö. Den 11 maj...
Över 1 000 romafamiljer i Slovenien förlorade i januari 2026 sina socialbidrag, en direkt följd av den kontroversiella "Säkerhetslagen" från...
Slovenien antog den 11 maj 2026 en omfattande interventionslag som sänker beskattningen av hyresintäkter från 25% till 15% och för...
I PolitPro Score för institut utvärderar vi opinionsinstitutens tillförlitlighet baserat på deras träffsäkerhet i val och avvikelser från det faktiska valresultatet. Större avvikelser i partiernas mätvärden jämfört med valresultatet leder till poängavdrag, då detta kan indikera favorisering eller missgynnande av vissa partier. Maxvärdet för Scoren är 100.
Fria val hålls, men regeringens kontroll och rättsstatens principer är begränsade.
Slovenien tilldelas 63 av 100 möjliga poäng i PolitPros demokratiindex.
Under de senaste 10 åren har demokratipoängen försämrats kraftigt.
PolitPros demokratipoäng utvärderar olika aspekter av demokrati baserat på vetenskapliga data från projektet Varieties of Democracy (V-Dem). Detta internationella forskningsprojekt leds av Göteborgs universitet (Sverige) och University of Notre Dame (USA). Över 3 500 experter bedömer den demokratiska kvaliteten i sina länder enligt standardiserade kriterier. PolitPro kombinerar och utökar dessa data för att presentera dem på ett begripligt och jämförbart sätt. Poängen sträcker sig från 0 till 100.
Parlamentet väljer regeringen, och presidenten har oftast endast representativa uppgifter.
Valet avgörs i endast en omgång.
Efter valet sammanträder nationalförsamlingen (Državni zbor) inom 20 dagar för sitt konstituerande möte för att bekräfta mandaten och välja parlamentets talman. En central process är valet av premiärminister. Om presidentens första kandidat inte får majoritet, kan en andra valomgång äga rum inom 14 dagar, där även parlamentsgrupperna får föreslå kandidater. Så snart premiärministern är vald har denne 15 dagar på sig att presentera sin ministerlista. Varje regeringsmedlem måste genomgå en offentlig utfrågning (hearing) i de relevanta parlamentsutskotten innan utnämningen.
Rösträtt har alla slovenska medborgare från 18 år. Valdeltagandet varierar kraftigt; medan det ofta är lågt i Europaparlamentsval, nådde det vid parlamentsvalet 2022 en historisk topp med över 70%. Ett särskilt kännetecken är de nationella minoriteternas rösträtt: medlemmar av den italienska och ungerska minoriteten har en dubbelröst – de röstar både på de allmänna partilistorna och på sin speciella minoritetsrepresentant. Dessutom är Slovenien känt för sin progressiva digitala infrastruktur, även om röstningen fortfarande primärt sker personligen i vallokalen eller via brevröstning.
Europas statsförbund med gemensamma lagar, inre marknad och demokratiska standarder.
En militär försvarsallians mellan Europa och Nordamerika.
En organisation för fred, säkerhet och mänskliga rättigheter i Europa.
En sammanslutning av rikare länder för samarbete inom ekonomi och utveckling.
Nästa Parlamentsval i Slovenien äger förmodligen rum år 2030. Fram till dess fungerar aktuella opinionsmätningar som den viktigaste barometern för den politiska stämningen i Slovenien.
Forskningsdata från Göteborgs universitet om demokrati. Oberoende politikexperter från hela världen bedömer politiska system utifrån vetenskapliga kriterier.V-Dem – Varieties of Democracy
Coppedge, Michael, John Gerring, Carl Henrik Knutsen, Staffan I. Lindberg, Jan Teorell, David Altman, Fabio Angiolillo, Michael Bernhard, Agnes Cornell, M. Steven Fish, Linnea Fox, Lisa Gastaldi, Haakon Gjerløw, Adam Glynn, Ana Good God, Allen Hicken, Katrin Kinzelbach, Kyle L. Marquardt, Kelly McMann, Valeriya Mechkova, Anja Neundorf, Pamela Paxton, Daniel Pemstein, Josefine Pernes, Johannes von Römer, Brigitte Seim, Rachel Sigman, Svend-Erik Skaaning, Jeffrey Staton, Aksel Sundström, Marcus Tannenberg, Eitan Tzelgov, Yi-ting Wang, Tore Wig, and Daniel Ziblatt. 2026. "V-Dem Codebook v16" Varieties of Democracy (V-Dem) Project.
Forskningsprojekt från Göteborgs universitet. Internationella statsvetare bedömer partiers politiska grundhållningar globalt utifrån enhetliga kriterier.V-Party – Parties of the World Dataset
Staffan I. Lindberg, Nils D¨upont, Masaaki Higashijima, Yaman Berker Kavasoglu, Kyle L. Marquardt, Michael Bernhard, Holger D¨oring, Allen Hicken, Melis Laebens, Juraj Medzihorsky, Anja Neundorf, Ora John Reuter, Saskia Ruth–Lovell, Keith R. Weghorst, Nina Wiesehomeier, Joseph Wright, Nazifa Alizada, Paul Bederke, Lisa Gastaldi, Sandra Grahn, Garry Hindle, Nina Ilchenko, Johannes von Römer, Steven Wilson, Daniel Pemstein, Brigitte Seim. 2022. Varieties of Party Identity and Organization (V–Party) Dataset V2. Varieties of Democracy (V–Dem) Project.
Långvarig forskningsdata från universitetet i Bremen. Dokumenterar partier och regeringar för politiska jämförelser.ParlGov – Parliamentary Democracy Data
Döring, Holger and Philip Manow. 2024. Parliaments and governments database (ParlGov): Information on parties, elections and cabinets in established democracies.
Europas viktigaste expertundersökning om partipositioner. Mer än 400 statsvetare från olika länder dokumenterar partipositioner baserat på vetenskapliga kriterier.CHES – Chapel Hill Expert Survey
Rovny, Jan, Ryan Bakker, Liesbet Hooghe, Seth Jolly, Gary Marks, Jonathan Polk, Marco Steenbergen, and Milada Vachudova. “25 Years of Political Party Positions in Europe: The Chapel Hill Expert Survey, 1999-2024,”