Ungern Opinionsmätningar, väljarbarometer och aktuella opinionssiffror

Ungerns ekonomi visar en tudelad bild: Medan bruttonationalprodukten växte med 1,7 procent under första kvartalet 2026, vilket var den starkaste tillväxten sedan mitten av 2022, kämpar landet med ett massivt budgetunderskott. Den årliga inflationen steg i april till 2,1 procent, primärt drivet av högre livsmedelspriser. Huvudorsaken till den ansträngda budgetsituationen är det höga underskott som den nya regeringen under Péter Magyar har ärvt från Viktor Orbáns avgående regering. Europeiska kommissionen prognostiserar ett underskott på 6,2 procent av BNP för 2026, vilket är betydligt högre än de ursprungligen planerade 3 procenten. Den tidigare regeringen anklagas för ”massiva utgifter” före valet och en ”plundring” av statskassan. Den nya regeringen strävar nu efter en budgetkonsolidering och planerar att omstrukturera budgeten för 2026. Avgörande för den ekonomiska återhämtningen är frigörandet av miljarder euro i EU-medel, som frysts på grund av farhågor om rättsstatsprincipen. Budapest har åtagit sig att presentera korruptionsbekämpningsreformer för att frigöra dessa medel, vilket förväntas ge en central impuls till ekonomin.

Ungerns nya regering under premiärminister Péter Magyar inleder en vändning i migrationspolitiken. Från och med juni 2026 kommer inga nya uppehållstillstånd att beviljas för lågkvalificerade gästarbetare från länder utanför EU, i syfte att stärka den inhemska arbetskraften. Samtidigt närmar sig Budapest EU: Asylansökningar ska återigen kunna lämnas vid gränserna för att stoppa dagliga EU-böter på en miljon euro. Även i identitetsfrågor syns en kursändring, till exempel genom godkännandet av Pride-paraden i Budapest. Dessa politiska förändringar, som följer på Magyars valseger i april 2026, syftar till att förbättra relationen med EU och frigöra frysta medel.

Ungern genomför under den nya regeringen med premiärminister Péter Magyar en tydlig vändning i sin utrikespolitik. Budapest har hävt det tvååriga vetot mot EU-återbetalningar för vapenleveranser till Ukraina, vilket omedelbart frigör 6,6 miljarder euro. Detta beslut, som avslutar en blockad av över 40 miljarder euro, signalerar en vilja att förbättra relationerna med EU och Ukraina. Samtidigt har 16,4 miljarder euro i frysta EU-medel kunnat frigöras, som tidigare hållits tillbaka på grund av farhågor om rättsstatsprincipen. Kursändringen är en direkt följd av att man frångår politiken från den tidigare regeringen Viktor Orbán, som ofta hade ställt sig på tvären. Även om Ungern fortfarande inte levererar vapen till Ukraina, strävar Magyar efter en mer konstruktiv roll i EU och NATO och har inlett tekniska samtal med Ukraina om minoritetsrättigheter.

Ungern upplever en fundamental politisk omvälvning. Efter 16 år under Viktor Orbáns Fidesz-parti har oppositionen, ledd av Péter Magyar och hans Tisza-parti, vunnit parlamentsvalet den 12 april 2026 och uppnått en tvåtredjedelsmajoritet. Magyar, som tillträdde den 9 maj, driver på ett systemskifte. För närvarande kräver han att statspresident Tamás Sulyok, som han ser som en lojal medhjälpare till Orbán, avsätts. Den nödvändiga grundlagsändringen strävar han efter med sin parlamentariska majoritet, vilket Fidesz kritiserar som ”diktatur”. Denna maktkamp markerar ett brott med den illiberala politiska kulturen under Orbán-eran och signalerar en återgång till rättsstatsprincipen och en pro-europeisk inriktning.

Ungern upplever ett politiskt skifte som har djupgående konsekvenser för energi, klimat och infrastruktur. Under den nya premiärministern Péter Magyar och hans Tisza-parti bryter landet med den tidigare politiken. Bara denna vecka har EU frigjort miljarder i frysta medel – ett direkt resultat av den nya regeringens reformlöften. Konkret handlar det om 16,4 miljarder euro som är akut nödvändiga för att modernisera landet. Den nuvarande situationen präglas av ambitiösa mål: Magyar lovar att avsluta energiberoendet av Ryssland till 2035 och fördubbla andelen förnybar energi till 2040. Detta markerar ett avsteg från den tidigare energipolitiken som starkt fokuserade på ryska källor och kärnkraft. Samtidigt har ett omedelbart moratorium införts för avverkning av skyddade skogar, en tydlig omvändning av tidigare lättnader. För infrastrukturen är 1,5 miljarder euro avsedda för modernisering av energinätet och anslutning av vindkraftverk, ytterligare 1,8 miljarder euro går till nya järnvägsvagnar. Den politiska omvälvningen, som stöds av en tvåtredjedelsmajoritet, möjliggör dessa reformer som tidigare blockerats av Orbán-regeringen. Det föråldrade elnätet förblir dock en utmaning för utbyggnaden av solenergi.

Ungern brottas med en djupgående demografisk förändring som utmanar den sociala freden mellan generationerna. En åldrande befolkning och låga födelsetal belastar pensionssystemet och skapar framtidsoro bland unga. Efter det senaste maktskiftet under Péter Magyars regering blossar en debatt upp om huruvida den tidigare omfattande familjestödet ska fortsätta. Samtidigt kolliderar Magyars löfte om att höja pensionerna med EU:s krav på strukturreformer för långsiktig budgetkonsolidering. Dessa politiska spänningar präglar den nuvarande situationen och ställer den nya regeringen inför enorma utmaningar.

Ungerns studenter och lärlingar står inför en avgörande vändpunkt: Europeiska kommissionen signalerar frigörandet av upp till 16,4 miljarder euro i frysta EU-medel, vilket möjliggör att ungerska studenter återigen kan delta i de viktiga Erasmus+- och Horizon Europe-programmen. Denna utveckling, som är en direkt reaktion på den nya regeringens reforminsatser under Péter Magyar för att stärka rättsstatsprincipen och den akademiska friheten, markerar en betydande kursändring. För unga ungrare innebär detta en återgång till internationella utbildnings- och forskningsmöjligheter som varit blockerade sedan 2022. Parallellt kämpar landets ungdomar med en något ökad arbetslöshet, som i april 2026 låg på 12,80 procent. Regeringen möter detta med program som ”ungdomsgarantin”, som erbjuder lönesubventioner och stöd för företagsstart för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Men medan levnadskostnaderna totalt sett är lägre än i Västeuropa, exploderar bostadspriserna i städer som Budapest och Debrecen, vilket gör drömmen om ett eget hem ouppnåelig för många unga. Den politiska orsaken till denna blandade situation ligger i övergången från en centraliserad, ofta kritiserad utbildningspolitik under den tidigare regeringen till en nu mer Europa-öppen strategi, som dock fortfarande måste hantera de inhemska ekonomiska utmaningarna, särskilt på bostadsmarknaden.

Från och med den 1 januari 2026 upplever ungerska familjer en djupgående ekonomisk lättnad: En halv miljon mödrar med två eller tre barn kommer gradvis att dra nytta av en livslång inkomstskattebefrielse, som komplement till redan befintliga regler för mödrar med fyra eller fler barn och de under 30 år. Denna åtgärd, initierad av den tidigare Orbán-regeringen och nu vidareförd av den nya TISZA-regeringen under Péter Magyar, syftar till att öka födelsetalen och ekonomiskt stärka familjer. Trots dessa ambitiösa familjepolitiska incitament, som även inkluderar fördubblade familjeskatteförmåner och räntefria babykrediter, uppvisar Ungern en sjunkande födelsetal på för närvarande 1,3 barn per kvinna. Den nya regeringen planerar dessutom att sänka momsen på basvaror som livsmedel och mediciner för att ytterligare mildra levnadskostnaderna, vilket direkt skulle avlasta familjerna.

Ungerska pensionärer upplever en försiktig ekonomisk lättnad: I februari 2026 fick de för första gången en fjärdedel av den gradvis återinförda 14:e månadspensionen, som ska betalas ut fullt ut till 2030. Denna åtgärd från Orbán-regeringen möter den stigande inflationen, som i april 2026 klättrade till 2,6 procent. Samtidigt höjdes den ordinarie pensionsåldern vid årsskiftet till 65 år. Medan regeringen stärker demografin med familjestöd, förblir situationen prekär för hundratusentals ungerska pensionärer med minimipensioner under 250 euro. Skillnaden mellan utlovad trygghet och den verkliga köpkraften delar den äldre generationen.

Ungerns nya regering under premiärminister Péter Magyar kämpar för fiskal stabilitet: Den ärver ett budgetunderskott som förväntas nå 6,2 procent av BNP 2026. Denna massiva börda, ett arv från föregående regerings expansiva utgiftspolitik, tvingar administrationen till en omfattande budgetöversyn senast i slutet av augusti. Parallellt gör regeringen allt för att uppnå frigörandet av upp till 18 miljarder euro i frysta EU-medel, som är kopplade till efterlevnad av rättsstatsreformer. För Ungerns yrkesverksamma och den breda medelklassen innebär detta en period av stor osäkerhet, men också hopp om ekonomisk återhämtning genom nya investeringar och fiskala lättnader som ska stärka köpkraften.

Ungerns småföretagare och egenföretagare upplever märkbara lättnader: Momsskattebefrielsen höjs 2026 till 20 miljoner forint, med ytterligare höjningar fram till 2028. Denna reform, som är en del av ett omfattande regeringspaket, minskar administrativa bördor och ger småföretag mer handlingsutrymme. Enskilda företagare drar dessutom nytta av sänkta sociala avgifter och utökad KIVA-behörighet. Fastighetsägare står samtidigt inför långtgående förändringar: ”Lagen om skydd av lokal identitet” ger kommuner förköpsrätt och befogenhet att fördröja eller blockera transaktioner. Den nya Tisza-regeringen, som tillträdde i maj, måste navigera denna agenda mitt i ansträngda statsfinanser och det akuta behovet att frigöra frysta EU-medel.

EU-domstolen förklarade den 21 april 2026 Ungerns kontroversiella ”barnskyddslag” som olaglig. Lagen förbjöd ”framställning eller främjande” av homosexualitet och könsbyte för minderåriga. Denna lag, som infördes av den tidigare Orbán-regeringen 2021, stigmatiserade HBTQ+-gemenskapen och skapade ett fientligt klimat. Europeiska domstolens beslut sänder en tydlig signal mot diskriminering och öppnar nya perspektiv. Under den nya regeringen med premiärminister Péter Magyar fick Budapest Pride tillstånd för den 27 juni 2026, efter att tidigare i praktiken ha varit förbjuden. En undersökning visar dessutom att 71 % av Tisza-väljarna stöder skydd för HBTQ+-rättigheter.

Ungern stoppar från mitten av 2026 mottagandet av nya gästarbetare från länder utanför EU inom sektorer som fabriksarbete, bygg och logistik, en betydande vändning i den nya regeringens invandringspolitik under Péter Magyar. Medan ekonomin växte med 1,7 procent under första kvartalet 2026 och inflationen dämpades, skärper myndigheterna specifikt tillgången för vissa arbetskraftsgrupper. Detta agerande följer den kompromisslösa inställningen till migration: Magyar avvisar bestämt genomförandet av den nya EU-asylpakten och vägrar att ta emot illegala migranter, oavsett Europeiska domstolens dagliga miljonböter. För digitala nomader och kvalificerade yrkesarbetare förblir villkoren stabilare, men den selektiva avskärmningen förändrar arbetsmarknadsmiljön och integrationsperspektiven för många potentiella invandrare i grunden.